Ikväll ska vi gå på Dramaten. Det känns som första gången men fullt så illa är det faktiskt inte... Våren -84 gick jag ut 9:an och då bar det minsann av på skolresa till Stockholm. Vid sidan av obligatoriskt besök på Gröna Lund stod Ingmar Bergmans uppsättning av "Kung Lear" på programmet. Jarl Kulle hade visst huvudrollen men det är också allt jag minns.
Och nu är det alltså dags igen. Vi har fått presentkort av goda vänner och det förpliktigar förstås. Efter nogsamma studier av repertoaren fastnade vi för "Drottningens Juvelsmycke" av Carl Jonas Love Almqvist:
"Förtrollande, karismatisk och gäckande. Den androgyna skönheten Tintomara är en av den svenska litteraturens mest mytomspunna figurer. Nära två sekler efter att Carl Jonas Love Almqvist skrev mästerverket Drottningens juvelsmycke fortsätter hon att fascinera. Pjäsen utspelar sig före och under mordet på Gustav III och skildrar spänningen mellan den fria anden och samhällets normer. Tintomara speglar den eviga drömmen om den nya människan bortom ont och gott."
Det ska bli riktigt trevligt. Och dessutom ett klart skönt avbrott i tankar och debatt kring det könsneutrala äktenskapet. För övrigt väntar jag fortfarande ivrigt på respons från partikamrat Danielsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar